V 13
Den här veckan började trycket svänga. Det var ju väntat men ändå blev jag så besviken och ledsen. Det pendlar mellan 140/95 upp till 160/105 att jag redan är där. Just nu något bättre och jag ska ligga väldigt lågt idag och vila. Pratade med min barnmorska och får träffa dem imorgon för kontroll och troligen insättning av ny medicin.
Min son har ju fortfarande problem med maten och kräkningar. Tors-fre vart han jättedålig och det bidrog så klart till en massa oro och framför allt stress över att hela huset blev nedkräkt. Vi har tvättat som galningar hela helgen. Ja, det var nog inte så bra för trycket...
Det känns så tungt att tänka på hur länge det är kvar, mest för min sons skull. Jag hoppas verkligen kunna lägga den lilla energi jag har på honom. Än så länge går det bra, jag får sova när han är på dagis. Allt går, men just idag är jag så nedstämd. Känner mig så ensam i mina tankar, hur mycket jag än försöker prata med min sambo och med mina vänner, så känns det inte som om någon annan är exakt där jag är just nu och hur jag än försöker sätta ord på det kan jag inte riktigt få ordning på mina tankar och det känns inte som att någon kan förstå helt och hållet även om de försöker. Dålig dag, för mycket hormoner i kroppen :)
Läste precis i min dagbok från förra graviditeten och insåg att jag då redan var sjukskriven 50% i vecka 13 och åt blodtrycksmedicin. Mått bättre den här gången och hållt ett ganska jämnt tryck utan medicin, och kunnat fortsätta jobba på mitt nya jobb som jag älskar. Med medicin kommer det ju att stabilisera sig igen, några veckor till, jag får fokuera på det och samla så mycket positiv energi jag kan. Hoppas jag kan jobba ett tag till.
Kommentarer
Trackback
